Nedan kan du läsa några av de vanligaste frågorna vi får i samband med segelköp.

 

Vad ska jag välja, ett vanligt dacron segel eller skall jag gå på laminat segel.


Du kommer långt med ett vanligt dacronsegel. Det har en mycket lång total livslängd, formlivslängden är kortare, bukigare lite snabbare.
Laminat seglet har en kortare total livslängd men håller formen bättre under dess livslängd.
Lite förenklat kan man säga att ett bra dacron segel håller i 10 år men formen blir sämre efter halva.
Ett laminat segel håller ihop 5-6 år sedan börjar det hända något på olika ställen i seglet.
Men under denna tid så är formen mycket bättre..

Crosscut eller ett Radialsegel


Enkelt, det bestämms av vilken duk du väljer. Crosscut segel är vävda dukar dvs Dacron eller Hydra Net.
Radialsegel är alla olika typer av laminat.

Jag är långseglare och skall segla i medelhavet och vidare till västindien, vad för segel skall jag välja.


Du vill ha något som är utan bekymmer, enkel att laga själv på båten om så behövs samt okänsligt för mögel.
Du skall välja segel av vävda dukar dvs Dacron eller Hydra net duk.
Vilket du väljer bestämmer troligen plånboken, vill du ha det bästa så är Hydra Net framtagen för långseglare.

Storsegel

Lösfotat storsegel.


Ja, om inte klassregel hindrar det. Seglet blir mycket lättare att trimma.

Fullattor eller inte.


De översta lattorna skall vara fullattor om det inte finns en klassregel som hindrar detta.
De nedersta kan vara förlängda till 40-50% av bomlängden. Detta kallas 2+2 lattor.
Med fullattor genom hela seglet så får du ett segel som håller formen bättre under längre tid, det blir dock svårare att trimma med cunningham.
Pga lattorna i seglets nedre del bromsar formförändring. Med fullattor genom hela seglet blir det mer lätthanterat i kombination med Lazy Jacks.

Svepta spridare och fullattor.


Det går alldeles utmärkt, men de nedre fullattorna krockar med spridarna när du seglar undanvind,
lattorna böjer sig runt spridaren och det ser lite konstigt ut.

Rullgenua

Ska man ha ett uv-skydd på rullgenuan.


Ja, i långa loppet är det bäst. Fördelen är att det alltid skyddar akterliket från solens skadliga UV strålar när seglet är inrullat.
Ur aerodynamisk synvinkel så är ett uv-skydd inte att föredra, men fördelarna väger upp nackdelarna.

Skall ett Uv skydd vara påsytt.


Ja, ett uv-skydd är bäst när det är på påsytt,
Det finns några fler sätt att skydda dit segel. Ett är att integrera sista panelen i seglets akterlik, ett annat är att klistra en tunn duk längs akterliket.
I båda ovan alternativ kan du inte byta om du önskar i framtiden, det går bara att göra med ett påsytt uv-skydd

Rullgenuakapell eller ett påsytt uv-skydd.


Valet här beror på dig själv, vill du ha det bekvämt så är ett påsytt bäst.
Vill du även skydda dit segel från smuts och sot i samband med regn så är ett kapell bäst. Skall du vara 100% säker så väljer du båda.

Måste man ha en rullkompensator i rullgenuan.


Ja, du skall ha någon form av kompensator på din rullgenua.
Den gör att seglet blir planare vid inrullning vilket är önskvärt då vinden ökar.
Mindre krängande kraft. Kompensatorn är i skum eller långa rep utmed förliket.
En skumkompensator är lite mer förlåtande dvs mindre rynkor vid inrullning.

Kan man ha kapellväv som UV-skydd.


Ja, det går alldeles utmärkt och skall du segla i kraftig sol och inte är så kritisk med vikten, det väger lite mer men håller mycket längre, detta är det självklara valet för långseglare.